Om Friks

Här finns information om FRIKS i PDF-format: Broschyr

 

broschyr

FRIKS är en branschorganisation för skolor som driver utbildningar inom inom konst, konsthantverk, hantverk, design, musik, dans, teater och film och som har statligt godkännande enligt SFS 2000:521, dvs kompletterande utbildningar ”av särskilt nationellt intresse”. Detta innebär att ”våra” skolor driver minst en utbildning som har statlig tillsyn, rätt för eleverna till studielån samt är berättigad till statsbidrag.

Kompletterande utbildningar

De kompletterande utbildningarna är närmast unika för Sverige. De representerar en stor bredd inom utbildningsväsendet och utgör särskilt inom kulturlivet ett omistligt inslag i det svenska samhället.

I många fall, till exempel på konstområdet, är möjligheten att gå en kompletterande utbildning avgörande för att utveckla den kompetens som behövs för att gå vidare till högre utbildning. I praktiken är ofta de kompletterande utbildningarna en nödvändig länk mellan gymnasium och högskola/universitet.

Styrelse

Johanna Djurberg - johanna.djurberg@nyckelviksskolan.se

Britt-Marie Boulogner – britt-marie.boulogner@hvskola.se

Jennifer Forsberg  - info@osterlenskolan.se

Gunilla Wihlborg – info@idunloven.se

Elin Wikström – elin.wikstrom@gbgkonstskola.se

Sofia Höfvner Skogh – rektor@tillskararakademin.se

Thomas Liljenberg – thomas@grafikskolan.se

FRIKS logo

Kontakt

FRIKS kan lättast kontaktas genom ordförande Johanna Djurberg på Nyckelviksskolan. Adress: Granvägen 1, 181 22 Lidingö Telefon: 0705779555
E-post: johanna.djurberg@nyckelviksskolan.se

Viktiga frågor

Medlemmarna i FRIKS har många gemensamma intressen. Bland dessa har vi identifierat tre som föreningen ska prioritera:

1. För att våra elever ska ha större möjlighet att slutföra sina studier på vår nivå så vill vi få till en flexibilitet mellan de bägge ”potterna” av studielån som CSN erbjuder så att det i vissa fall blir möjligt för elever att finansiera sina studier på vår nivå med lån från B-listan.

A2-listan är inriktad på studieförberedande utbildningar och B-listan på yrkesförberedande. Våra skolor bedriver främst studieförberedande verksamhet men det finns, och har alltid funnits, en grupp elever som använder våra utbildningar som direkt yrkesförberedande.

2. Att våra skolor delvis finansieras med kursavgifter medför, trots möjligheten för eleverna till merkostnadslån, problem och orättvisor. Dels är det märkligt att ett nödvändigt steg i utbildningsgången från gymnasium till högskola ska ha helt andra ekonomiska villkor än de andra. Dels finns det naturligtvis presumtiva elever som avstår att gå våra utbildningar därför att de inte har råd. De kanske inte heller kan eller vill ta studielån. Dels medför detta en olycklig konkurrens mellan våra skolor där elevavgiftens storlek och inte kvaliteten på utbildningen kan bli avgörande för vilken skola en elev väljer att söka sig till.

Att elevavgifter är en så viktig del av vår finansiering får dessutom en segregerande effekt. Vi vill att statens bidrag till oss ska höjas så att elevavgifterna kan slopas.

3. Våra elever blir yngre. Det är ett resultat av statens åtgärder, bland annat vad gäller studielånen. Sverige anpassas också till övriga Europa. Detta innebär förändringar för oss och i förlängningen sannolikt också på högskolenivån. Sådana förändringar kan vi hantera.

Det finns dock en hake i studielånesystemet som är mycket olycklig. Om en 18-19-årig elev går vidare direkt från gymnasiet till en högskoleutbildning så kan denna elev få studielån från B-listan omedelbart. Men om denna elev vill utbilda sig inom till exempel konstområdet så behöver den en kompletterande utbildning. I det fallet måste eleven vänta till han eller hon blir 20 år innan det är möjligt att få studielån. Detta är ett onödigt glapp i studiegången. Det ställer till en massa problem för enskilda elever. Det betyder att ett okänt antal presumtiva elever väljer andra studievägar som i slutänden inte leder fram till en god högskolekompetens i till exempel design eller konst.

Vi vill att 20-årsgränsen för våra elevers möjlighet att få studielån sänks. Denna enskilda åtgärd skulle bli en reform som inte kostar staten några ytterligare pengar.